
Det finns två mycket olika produkter som säljs under namnet rödljusglasögon, och de fungerar genom helt olika mekanismer, med olika evidensunderlag, olika användningsområden och olika grad av vetenskapligt stöd.
Det första är glasögon som blockerar blått ljus, bärnstens- eller orangefärgade glas som du bär på kvällen för att minska de våglängder av ljus som talar om för hjärnan att det fortfarande är dag.
Det andra är enheter för fotobiomodulering. Det är ljuskällor med rött och nära infrarött ljus som används för att stimulera cellernas energiproduktion i näthinnan och omgivande vävnad.
Att bunta ihop dem, som det mesta inom konsumentmarknadsföring gör, skapar verklig förvirring. För människor på norra halvklotet, där solen försvinner i månader, årstidsbundna humörstörningar har klinisk betydelse och det skärmfyllda moderna livet krymper sömnen för en hel generation, är det ingen liten skillnad att förstå exakt vad dessa enheter gör och när var och en är värd att använda.
Kategori 1:
Blåljusblockerande glasögon (bärnstensfärgade/orange linser) som bärs på kvällen, utformade för att skydda melatoninutsöndringen genom att filtrera de korta våglängder, främst 446 till 480 nm, som aktiverar de melanopsininnehållande fotoreceptorer som styr dygnsrytmen. [1]
Kategori 2:
Fotobiomodulering (PBM) – enheter som avger rött och nära-infrarött ljus (630 till 850 nm) direkt mot ögat eller området runt ögat för att stimulera mitokondriernas energiproduktion i näthinnans celler och stödja behandlingen av tillstånd som åldersrelaterad makuladegeneration, torra ögon och tilltagande närsynthet hos barn. [2]
Det vetenskapliga underlaget
Evidensen för dessa två användningsområden befinner sig på helt olika utvecklingsstadier, och konsumentmarknaden har misslyckats med att tydliggöra den skillnaden.
Blockering av blått ljus har en rimlig och välkänd mekanism men blandade resultat i kliniska studier, där en Cochrane-översikt från 2023 drog slutsatsen att det befintliga underlaget är inte entydigt för de flesta påstådda fördelar utanför ett specifikt kvällsprotokoll. [3]
Fotobiomodulering för ögat har däremot FDA-godkännande för en specifik indikation (torr åldersrelaterad makuladegeneration) och växande data från kliniska studier för andra, men omfattas av strikta förbehåll kring dosering, utrustningens kvalitet och behovet av professionell tillsyn. [4]
Ljus är inte bara belysning. Det är den främsta signalen som ställer in människans dygnsrytm. Det inre tidssystem som styr sömn, hormonutsöndring, immunfunktion, ämnesomsättning och humör.
Fotoreceptorerna som ansvarar för detta är inte de stavar och tappar som används för synen. Det är en separat typ av ganglieceller i näthinnan som innehåller fotopigmentet melanopsin, och som är som mest känsliga för ljus vid ungefär 480 nm, mitt i den blå delen av det synliga spektrumet. [1]
När dessa celler känner av blårikt ljus signalerar de till den suprakiasmatiska kärnan (SCN), den centrala dygnsklockan i hypotalamus, att hämma utsöndringen av melatonin och upprätthålla vakenhet.
Det är biologiskt lämpligt under dagtid. Problemet är att modern artificiell belysning, och särskilt mobil- och datorskärmar, skickar samma blårika signal långt in på kvällen.
Här är två exempel.
Finlands breddgrad skapar en extrem årlig ljusvariation. I Helsingfors (60°N) går solen upp och ner inom ungefär 6 timmar i december. I Lappland (över 66°N) går den inte upp alls på flera veckor.
Befolkningens dygnsrytmsystem är kroniskt otillräckligt synkroniserat under vintern. Människor får för lite morgonljus för att ställa fram klockan, samtidigt som de under hela kvällen utsätts för artificiella skärmar med mycket blått ljus som ytterligare hämmar signalen för melatoninfrisättning. [7]
Studier baserade på den finska befolkningsdatabasen visar att 21 % av finländarna uppfyller kriterierna för säsongsbunden depression (SAD), och 70 % rapporterar säsongsvariation i sömnlängd, humör, energi och social aktivitet. [6] En befolkningsstudie av finska landsbygdssamhällen fann en förekomst av vinter-SAD på 9,5 %, bland de högsta som uppmätts i någon europeisk befolkning. [5]
Kärnan i patofysiologin vid SAD innebär en försenad dygnsrytmfas: den biologiska natten förskjuts senare än det sociala schemat, vilket skapar kronisk otakt. [8]
Tyskland står inför en annan men besläktad utmaning. Vuxna i Tyskland har nu i snitt över 10 timmars skärmtid per dag på alla enheter, där mobilanvändningen till stor del koncentreras till de 2–3 timmarna före läggdags.
Det skapar den biokemiska motsvarigheten till att titta på en soluppgång före läggdags: en våg av blått ljus som fördröjer melatoninfrisättningen med i genomsnitt 1,1 timmar efter bara 2 timmars kvällsexponering. [9]
På befolkningsnivå innebär det att majoriteten av tyskar i arbetsför ålder sover senare än deras biologiska dygnsrytm anger, bygger upp en kronisk sömnbrist och upplever följdeffekterna på ämnesomsättningen och immunförsvaret.
Tyskland ligger också mellan 47° och 55°N. Inte lika extremt som Finland, men ändå med märkbart kortare dagsljusperioder på vintern som försämrar kroppens synkronisering med morgonljuset under fyra till fem månader om året.
Problemet med blått ljus på kvällen och problemet med för lite morgonljus adderas till varandra: båda förskjuter den inre klockan i samma riktning.
Fotopigmentet melanopsin, som finns i intrinsiskt ljuskänsliga retinala ganglieceller (ipRGCs), har sin högsta spektrala känslighet vid ungefär 480 nm, där det mest effektiva intervallet för att hämma melatonin ligger mellan 446 och 477 nm. [10]
De här cellerna skickar signaler via den retinohypotalamiska banan direkt till SCN, som för signalen vidare genom en polysynaptisk krets till tallkottkörteln och hämmar melatoninsyntesen. [11]
Det avgörande är att denna icke-visuella fotoreceptionsväg är skild från mönsterseende, finns kvar hos personer med kraftigt nedsatt synskärpa och fungerar vid ljusintensiteter långt under vad som krävs för bekvämt dagseende.
En PNAS-studie där 100 deltagare exponerades för monokromatiskt ljus i 6,5 timmar visade att dygnsrytmsreaktionen vid långvarig exponering domineras till 82 till 100 % av melanopsinaktivering, medan bidraget från S-tappar bara dominerar under de första 1,5 timmarna. [12]
Det här har en praktisk följd: även svagt blått ljus under en lång skärmstund på kvällen ger en betydande sammanlagd melanopsinaktivering. Vanlig mobilanvändning i två timmar före läggdags räcker för att märkbart fördröja melatoninutsöndringen.
Blåljusblockerande glasögon (BBG) filtrerar kortvågigt ljus innan det når ipRGC-cellerna, vilket skapar det forskare kallar virtuellt mörker: ögat uppfattar en upplyst miljö för synens skull, men dygnsrytmsystemet får en betydligt svagare signal. [13]
Graden av filtrering varierar enormt beroende på linstyp och toning. En ARVO-studie från 2025 utvärderade 26 kommersiellt tillgängliga produkter med hjälp av måttet melanopisk dagsljusfaktor (mDFD), ett standardiserat mått på dämpning av dygnsrytmpåverkande ljus. [14]
Resultaten var slående: klara och nästan klara glas som marknadsförs som blåljusblockerare, inklusive många populära märken, gav ingen meningsfull minskning av melanopisk stimulans.
Endast linser med mörkt bärnstensfärgad eller orange ton (mDFD ≥ 1,0) ger tillräcklig filtrering för att motivera märkningen blåljusblockerande. Studien fann att mDFD-värden mellan 1,0 och 2,0 ger den bästa balansen mellan skydd för dygnsrytmen och bibehållen syn under vanliga ljusförhållanden. [14]
Det är här bilden blir mer komplicerad. Mekanismen håller. Men evidensen från interventionsstudier är motstridig,
Att inkonsekvensen till stor del beror på för små studier, dåligt specificerade produkter och bristande kontroll av tidpunkten för användning.
En systematisk Cochrane-översikt från 2023, som allmänt anses vara den högsta standarden för evidenssyntes, granskade 17 randomiserade kontrollerade studier av blåljusfiltrerande glas.
Dess slutsats var tydlig: glasögonglas med blåljusfilter gör sannolikt ingen betydande skillnad för ansträngda ögon vid datoranvändning, och evidensen för bättre sömn är inte entydig. [3] Översikten fann inga belägg för att dessa glas skyddar mot skador på näthinnan.
Intressant nog noterade granskarna att de flesta inkluderade produkterna var klara eller nästan klara linser: precis den kategori som ARVO mDFD-studien senare bekräftade saknar funktion som dygnsrytmfilter.
Det här fyndet ska inte misstolkas som "blåljusglasögon fungerar inte". Det ska tolkas som "de flesta blåljusglasögon som säljs till konsumenter filtrerar inte tillräckligt mycket ljus för att ge en mätbar effekt, och studierna testade fel produkter."
Granskaren själv medgav att tillförlitligheten begränsades av evidenskvaliteten och korta uppföljningstider.
Studier med mörkt bärnstensfärgade eller orangea linser, de som uppfyller den förväntade funktionella filtreringsgränsen, visar en mer positiv bild.
En systematisk översikt av 29 experimentella publikationer om användning av BBG på kvällen visade starka belägg för kortare insomningstid hos patienter med sömnstörningar, jetlag och skiftarbete. [15]
Tre av sex RCT-studier i en separat metaanalys fann signifikanta förbättringar i sömnkvalitetspoäng med korrekt filtrerande linser.
De andra tre fann ingen signifikant skillnad, och variationen tillskrevs skillnader i studiepopulationer och protokoll. [16]
En metaanalys från 2025 av aktigrafibaserade RCT-studier (den mest objektiva metoden för sömnmätning) fann icke-signifikanta minskningar av insomningstiden på cirka 4,86 minuter med BBGs. En blygsam effekt som inte når signifikans med tanke på de små urvalsstorlekarna (n=49 i 3 studier). [17] Författarna efterlyste uttryckligen större studier med högre statistisk styrka och standardiserade protokoll för bärnstensfärgade linser innan säkra slutsatser kan dras.
Det finns också preliminära belägg för att bärnstensfärgade BBG:er kan minska symtomen vid bipolär sjukdom, ett tillstånd som kännetecknas av störd dygnsrytm, genom att efterlikna effekten av mörkerterapi. [15] Det är viktigt för skiftarbetare och frekventa resenärer som hanterar jetlag, där det mekanistiska underlaget är särskilt starkt eftersom dessa personer utsätts för akuta, förutsägbara störningar i dygnsrytmen som ljushantering på kvällen delvis kan mildra.
Ett kraftigt underskattat resultat i forskningslitteraturen: att använda blåljusglasögon på dagtid är direkt kontraproduktivt.
Blått ljus under dagtid är gynnsamt, det främjar vakenhet, stödjer kognitiv funktion, reglerar humöret och ger den morgonljussignal som tidigarelägger dygnsrytmen. [18]
Att filtrera bort detta under vaken tid skapar de förhållanden som förknippas med SAD: otillräcklig ljussignal som styr dygnsrytmen, förskjuten dygnsrytm, morgontrötthet och låg energi under dagen.
För finska och nordeuropeiska användare som redan har kritiskt låga dagsljusnivåer på vintern är det inget litet misstag att bära bärnstensfärgade BBGs utomhus eller på dagtid. Det förvärrar precis det problem de försöker lösa. Evidensen är tydlig med att BBGs bara bör användas under de 2 till 3 timmarna före sömn, uteslutande vid skärmanvändning på kvällen. [18]
Den kommersiella marknaden för blåljusglasögon är i stort sett oreglerad, och skillnaden mellan marknadsförda påståenden och mätbar filtreringsförmåga är stor. ARVO mDFD-studien är särskilt användbar här eftersom den ger den första standardiserade jämförelsen av 26 namngivna produkter.
|
Linskategori |
Cirkadisk filtreringsförmåga |
|
Klara / nästan klara glas (populära märken) |
mDFD < 0,1, ingen meningsfull cirkadisk filtrering; motiverar inte beteckningen blue-blocker |
|
Ljusgula nyanser |
mDFD 0,3 till 0,8, marginell filtrering som bara är användbar vid mycket låg skärmljusstyrka |
|
Mörkgula / medelmörka bärnstensnyanser |
mDFD 0,8 till 1,2, gränsfall; kan hjälpa vid låg skärmljusstyrka |
|
Mörkt bärnstensfärgad / orange (rekommenderas) |
mDFD 1,0 till 2,0, tillräcklig filtrering för den mesta skärmanvändningen på kvällen; bäst balans för synen |
|
Mörkröda glas (maximal blockering) |
mDFD > 2,0, mycket effektivt men försämrar färgurskiljning och syn avsevärt |
Den praktiska innebörden: konsumenter som köper populära blåljusglasögon med klara glas från modevarumärken använder, med ARVO-forskarnas ord, produkter som "inte förtjänar att placeras i samma kategori" som fungerande bärnstensfärgade glasögon.
Konsumenter betalar ofta för en wellnessestetik utan någon mekanism för den påstådda effekten. Eftersom kostnadsskillnaden mellan verkningslösa klara glas och korrekt specificerade mörkt bärnstensfärgade glas ofta är försumbar.
Informationsglappet är det verkliga problemet.
Fotobiomodulering (PBM) är en helt annan typ av insats än att blockera blått ljus. I stället för att filtrera bort oönskat ljus tillför den specifika gynnsamma våglängder, vanligtvis 630 till 670 nm (synligt rött) och 810 till 850 nm (nära infrarött), direkt till näthinnan och vävnaden runt ögat.
Mekanismen verkar på cellnivå, inte på dygnsrytmnivå.
Det främsta målet för rött och nära infrarött ljus i biologisk vävnad är cytokrom c-oxidas (CcO), det sista enzymet i mitokondriernas elektrontransportkedja, som ansvarar för att bilda ATP (cellulär energi). [19]
I vilande eller skadat tillstånd hämmas CcO-aktiviteten genom att kväveoxid binder till den. Rött och NIR-ljus vid specifika våglängder fotodissocierar denna kväveoxid, vilket återställer CcO-aktiviteten, ökar ATP-produktionen, minskar oxidativ stress och sätter igång nedströms antiinflammatoriska och neuroprotektiva signalkaskader. [20]
Näthinnan är ett särskilt relevant mål av två skäl. För det första har den en av de högsta ämnesomsättningarna bland alla vävnader i kroppen, fotoreceptorer och retinala pigmentepitelceller (RPE) förbrukar ATP i extremt hög takt för att upprätthålla jongradienter och ständigt förnya synpigment.
För det andra har näthinnan en direkt optisk väg från externa ljuskällor, den behöver inte nås kirurgiskt eller genom huden. Ljuset kommer in i ögat och når näthinnan direkt, vilket gör tillförsel av PBM här betydligt mer lättillgänglig än i något annat organ. [21]
Den starkaste kliniska evidensen för okulär PBM kommer från AMD-forskning. LIGHTSITE-studierna, en serie kliniska studier med PBM i flera våglängder (590, 660 och 850 nm) hos patienter med torr AMD, visade förbättrad synskärpa, minskad drusenvolym (de ansamlingar av restprodukter som kännetecknar AMD) och långsammare utveckling mot geografisk atrofi. [22]
Utifrån den här evidensen godkände FDA Valeda Light Delivery System, det första behandlingsalternativet för torr AMD, vilket gör detta till den enda indikationen för okulär PBM som för närvarande har myndighetsgodkännande. [23]
Godkännandet omfattar endast tidig till medelsvår torr AMD; det är inte godkänt för våt AMD och finns inte för hemmabruk. Det måste ges i en klinisk miljö.
Det kanske mest aktiva området inom PBM-forskningen är närsynthet hos barn, som beräknas drabba 50 % av världens befolkning år 2050.
Flera randomiserade kontrollerade studier, främst genomförda i Kina, har visat att upprepad lågeffektsbehandling med rött ljus (RLRL) vid 650 nm, under två 3-minuterspass dagligen, signifikant bromsar ögats axiella längdtillväxt (den främsta drivkraften bakom ökande närsynthet) jämfört med vanlig glasögonkorrektion. [24]
En metaanalys från 2025 av sju RCT-studier med 691 pediatriska deltagare visade att RLRL är lika bra som eller bättre än ortokeratologilinser och lågdosatropin, som i dag är standardbehandlingar, för att kontrollera axiell längd. [25] Säkerhetsdata från studier som inkluderade barn visade inga fall av permanent synförlust, bara övergående efterbilder som försvann inom sex minuter. [26]
Så gott som alla studiedata kommer från kinesiska populationer, där både förekomsten och progressionen av närsynthet är betydligt högre än i europeiska populationer.
Att generalisera till västerländska barn bör göras med stor försiktighet. Dessutom tyder studier på en rebound-effekt om behandlingen avbryts plötsligt, vilket innebär att detta är en underhållsbehandling snarare än ett botemedel.
En klinisk studie från 2021 visade att LED-behandling på 660 nm runt ögonen i fyra veckor signifikant förbättrade symtom på torra ögon, tårproduktion och markörer för ögonytans hälsa jämfört med placebo, utan allvarliga biverkningar. [27]
Den föreslagna mekanismen handlar om förbättrad funktion i de meibomska körtlarna, de oljeutsöndrande körtlarna vid ögonlockskanten som främst hindrar tårvätskan från att avdunsta. Det här är en praktisk tillämpning med dokumenterad nytta vid ett mycket vanligt tillstånd.
En studie vid University College London av Glen Jefferys grupp visade att bara tre minuters exponering för rött ljus på 670 nm på morgonen förbättrade färgkontrastkänsligheten och stavfunktionen i upp till en vecka hos vuxna över 40, vilket tyder på att periodisk PBM-exponering av näthinnan kan stödja näthinnans grundfunktion när mitokondrierna åldras. [28]
Den föreslagna mekanismen: åldrande mitokondrier i näthinnan utnyttjar protongradienten som behövs för ATP-syntes mindre effektivt, och rött ljus vid 670 nm vänder tillfälligt den här nedgången genom att återställa CcO-aktiviteten.
Det här är ett av de mest spännande fynden på området, relevant för alla vuxna över 40 utan diagnostiserad ögonsjukdom, men det stöds för närvarande av ett litet antal studier och behöver replikeras.
Entusiasmen på konsumentmarknaden har sprungit långt förbi evidensen. Flera påståenden om rödljusglasögon för konsumenter saknar meningsfullt vetenskapligt stöd:
Det större problemet med PBM-enheter för konsumenter är doskontroll. Till skillnad från läkemedelsbehandling kan ljusterapi vara skadligt vid för höga doser, ett fenomen som kallas bifasisk dosrespons eller hormes.
För lite ljus ger ingen effekt; det terapeutiska fönstret ger nytta; för mycket ger cellskador.
Konsumentenheter med overifierad effekt som används utan professionell vägledning kan hamna var som helst på den här kurvan. För näthinnan, som hör till kroppens mest ljuskänsliga vävnader, är det inget litet bekymmer. [29]
Insatser för ljushantering, vare sig det gäller blockering av blått ljus, morgonljusterapi eller PBM, verkar genom mekanismer som är mätbara.
För användare som vill ha objektiva bevis på om deras upplägg fungerar är följande biomarkörer relevanta. Alla går att testa via plattformar som Aniva Health:
|
Biomarkör |
Relevans för ljusterapi |
|
Serummelatonin (kväll / start vid dämpad belysning) |
Direkt mått på dygnsrytmens fas; kan mäta om åtgärder flyttar sömntiden i önskad riktning |
|
Kortisol (morgonrespons vid uppvaknande) |
Avtrubbat morgonkortisol förknippas med fördröjd dygnsrytmsfas och SAD; bör förbättras med korrigerad ljusexponering på kvällen |
|
Vitamin D (25-OH-D) |
Avgörande kofaktor för dygnsrytmreglering och humör; särskilt viktigt basvärde i Finland, där brist förvärrar säsongsrelaterade störningar |
|
TSH och sköldkörtelpanel |
Sköldkörtelfunktionen har en dygnsrytmskomponent; störd sömn och årstidsbunden depression är kopplade till förändrad sköldkörtelsignalering |
|
hsCRP (inflammation) |
Kroniska sömnstörningar höjer den systemiska inflammationen; en bättre anpassning till dygnsrytmen bör sänka inflammationsmarkörerna inom veckor till månader |
|
Fasteglukos / HbA1c |
Sömnkvaliteten påverkar insulinkänsligheten direkt; bättre sömnarkitektur genom en mer synkroniserad dygnsrytm förbättrar glukosomsättningen mätbart |
|
Ferritin |
Järnstatus påverkar syntesvägarna för dopamin och serotonin som är kopplade till SAD; ett relevant utgångsvärde särskilt för vegetarianer och kvinnor |
Blåljusglasögon
Rödljus- och PBM-enheter, köpkriterier
Skillnaden mellan glasögon som blockerar blått ljus och enheter för fotobiomodulering är inte semantisk. I praktiken är det skillnaden mellan en insats som ska skydda en signal (starten på melatoninfrisättningen) och en som ska skapa energi i cellerna (mitokondriellt ATP). Båda har en legitim vetenskaplig grund, även om evidensen är blandad.
Dessutom omges båda av en konsumentmarknad som överdriver vad de kan göra, tonar ner villkoren för att de ska fungera och ofta säljer icke-fungerande versioner av båda.
En enkel men något förenklad prioritetsordning ser ut så här:
För allmänt förebyggande bruk innebär morgonprotokollet med tre minuters rött ljus från UCL-forskningen låg risk och är biologiskt rimligt, men bör ses som utforskande snarare än etablerad standardbehandling.
Precis som med alla hälsoinsatser är det mest värdefulla steget innan du köper någon enhet att förstå din egen baslinje. Genom att mäta relevanta biomarkörer, sömnkvalitet, kortisolrytm, vitamin D och inflammationsmarkörer via en plattform som Aniva Health kan du se om en insats ger mätbar förändring i stället för att lita på en subjektiv känsla i en kategori där placeboeffekterna är starka och marknadsföringen högljudd.
Medicinsk ansvarsfriskrivning
Den här artikeln är endast avsedd som information och utgör inte medicinsk rådgivning. Alla referenser till kliniska studier anges löpande i texten. Om du har en diagnostiserad ögonsjukdom, sömnstörning eller överväger någon form av ljusterapi bör du rådgöra med kvalificerad vårdpersonal innan du går vidare.
Alla referenser är fackgranskade publikationer, systematiska översikter eller myndighetskällor.
[1] Wahl S, et al. (2019). The inner clock, blue light sets the human rhythm. Journal of Biophotonics, 12(12). doi:10.1002/jbio.201900102
[2] Valter K, et al. (2024). Photobiomodulation use in ophthalmology, an overview of translational research from bench to bedside. Frontiers in Ophthalmology, 4:1388602. doi:10.3389/fopht.2024.1388602
[3] Singh S, Downie LE, et al. (2023). Blue-light filtering spectacle lenses for visual performance, sleep, and macular health in adults. Cochrane Database of Systematic Reviews. PMID:37593770
[4] All About Vision / BrightFocus Foundation (2025). What to Know About Light Therapy for Dry Macular Degeneration. brightfocus.org
[5] Partonen T, Lönnqvist J. (1998). Seasonal affective disorder among rural Finns and Lapps. PubMed PMID:10082184
[6] Grimaldi-Toriz S, et al. (2016). Seasonal affective disorders associated with common chronic diseases in Finland. Journal of Affective Disorders. FINNRISK 2012-datamängd, n=4 689. doi:10.1016/j.jad.2016.05.049
[7] Jääskeläinen T, et al. (2013). Finnish Institute for Health and Welfare: Vitamin D status in the Finnish population. Suomen Lääkärilehti 42/2013.
[8] Lam RW, Levitt AJ. (2007). Seasonal Affective Disorder: An Overview and Update. Annals of Clinical Psychiatry. PMC3004726.
[9] Alam M, Abbas K, et al. (2024). Impacts of blue light exposure from electronic devices on circadian rhythm and sleep disruption in adolescent and young adult students. Chronobiology in Medicine, 6:10-14.
[10] Wahl S, et al. (2019). ibid. Maximal känslighet för hämning av melatonin vid 446 till 477 nm.
[11] Lockley SW, Brainard GC, Czeisler CA. (2003). High sensitivity of the human circadian melatonin rhythm to resetting by short wavelength light. J Clin Endocrinol Metab, 88:4502-5.
[12] St. Hilaire MA, et al. (2022). The spectral sensitivity of human circadian phase resetting and melatonin suppression to light changes dynamically with light duration. PNAS. doi:10.1073/pnas.2205301119
[13] Janku K, et al. (2021). Evening wear of blue-blocking glasses for sleep and mood disorders: a systematic review. PubMed PMID:34030534
[14] Santhi N, et al. (2025). Optimizing the Potential Utility of Blue-Blocking Glasses for Sleep and Circadian Health. TVST/ARVO Journals; PMC12315928.
[15] Esaki Y, et al. (2021). Evening wear of blue-blocking glasses for sleep and mood disorders: a systematic review. Sleep Medicine Reviews. PMID:34030534
[16] Downie LE, et al. (2023). Cochrane Review: Blue-light filtering spectacle lenses. ibid.
[17] Frontiers in Neurology (2025). Efficacy of blue-light blocking glasses on actigraphic sleep outcomes: a systematic review and meta-analysis. doi:10.3389/fneur.2025.1699303
[18] Blue-light-blocking lenses in eyeglasses: A question of timing (2022). PMC8897255. Expertkommentar om konsekvenserna av användning dagtid jämfört med kvällstid.
[19] Hamblin MR. (2016). Photobiomodulation in ocular therapy, current status. PMC7738953.
[20] Tedford CE, et al. (2024). Photobiomodulation use in ophthalmology. Frontiers in Ophthalmology. doi:10.3389/fopht.2024.1388602
[21] Barathikannan K, et al. (2025). Photobiomodulation in ocular therapy: current status and future perspectives. PMC11754031.
[22] Merry GF, et al. (2024). LIGHTSITE III Trial: multiwavelength PBM improved visual acuity and reduced drusen volume in dry AMD. Retina. PMID:37972955
[23] FDA-godkännande: Valeda Light Delivery System för tidig till intermediär torr åldersrelaterad makuladegeneration. LumiThera Inc. 2023 till 2024.
[24] Jiang Y, et al. (2022). Effect of Repeated Low-Level Red-Light Therapy for Myopia Control in Children: A Multicenter Randomized Controlled Trial. PMID:34863776
[25] Scientific Reports (2025). Repeated low-level red-light therapy vs. conventional treatments for myopia control: systematic review and meta-analysis. doi:10.1038/s41598-025-16868-8
[26] Zhu M, et al. (2024). Safety of repeated low-level red-light therapy in children with myopia. Translational Vision Science & Technology.
[27] Solomos A, et al. (2021). 660 nm photobiomodulation for dry eye disease. Clinical Ophthalmology. PMID:34198493
[28] Shinhmar H, et al. (2021). Three minutes of 670 nm red light exposure improves colour contrast sensitivity in adults over 40. J Gerontol A Biol Sci Med Sci. PMID:34819619
[29] Hamblin MR. (2017). Mechanisms and mitochondrial redox signaling in photobiomodulation. Photochemistry and Photobiology.
för det andra, använd korrekt specificerade glasögon med bärnstensfärgade linser (inte klara blåljusglasögon) under de två till tre timmarna före läggdags vid skärmanvändning. Mekanismen är välgrundad och kostnaden är minimal;
för det tredje, överväg PBM endast för specifika indikationer (AMD, myopikontroll, torra ögon) under professionell vägledning med utrustning av klinisk kvalitet.
För allmänt förebyggande bruk har treminutersprotokollet med rött ljus på morgonen från UCL-forskningen låg risk och är biologiskt rimligt, men bör ses som utforskande snarare än etablerad standardbehandling.
Precis som med alla hälsoinsatser är det mest värdefulla steget innan du köper någon enhet att förstå din egen baslinje. Genom att mäta relevanta biomarkörer, sömnkvalitet, kortisolrytm, vitamin D och inflammationsmarkörer via en plattform som Aniva Health kan du se om en insats ger mätbar förändring i stället för att lita på en subjektiv känsla i en kategori där placeboeffekterna är starka och marknadsföringen högljudd.
Alla referenser är fackgranskade publikationer, systematiska översikter eller myndighetskällor.
[1] Wahl S, et al. (2019). The inner clock, blue light sets the human rhythm. Journal of Biophotonics, 12(12). doi:10.1002/jbio.201900102
[2] Valter K, et al. (2024). Photobiomodulation use in ophthalmology, an overview of translational research from bench to bedside. Frontiers in Ophthalmology, 4:1388602. doi:10.3389/fopht.2024.1388602
[3] Singh S, Downie LE, et al. (2023). Blue-light filtering spectacle lenses for visual performance, sleep, and macular health in adults. Cochrane Database of Systematic Reviews. PMID:37593770
[4] All About Vision / BrightFocus Foundation (2025). What to Know About Light Therapy for Dry Macular Degeneration. brightfocus.org
[5] Partonen T, Lönnqvist J. (1998). Seasonal affective disorder among rural Finns and Lapps. PubMed PMID:10082184
[6] Grimaldi-Toriz S, et al. (2016). Seasonal affective disorders associated with common chronic diseases in Finland. Journal of Affective Disorders. FINNRISK 2012-datamängd, n=4 689. doi:10.1016/j.jad.2016.05.049
[7] Jääskeläinen T, et al. (2013). Finnish Institute for Health and Welfare: Vitamin D status in the Finnish population. Suomen Lääkärilehti 42/2013.
[8] Lam RW, Levitt AJ. (2007). Seasonal Affective Disorder: An Overview and Update. Annals of Clinical Psychiatry. PMC3004726.
[9] Alam M, Abbas K, et al. (2024). Impacts of blue light exposure from electronic devices on circadian rhythm and sleep disruption in adolescent and young adult students. Chronobiology in Medicine, 6:10-14.
[10] Wahl S, et al. (2019). ibid. Maximal känslighet för hämning av melatonin vid 446 till 477 nm.
[11] Lockley SW, Brainard GC, Czeisler CA. (2003). High sensitivity of the human circadian melatonin rhythm to resetting by short wavelength light. J Clin Endocrinol Metab, 88:4502-5.
[12] St. Hilaire MA, et al. (2022). The spectral sensitivity of human circadian phase resetting and melatonin suppression to light changes dynamically with light duration. PNAS. doi:10.1073/pnas.2205301119
[13] Janku K, et al. (2021). Evening wear of blue-blocking glasses for sleep and mood disorders: a systematic review. PubMed PMID:34030534
[14] Santhi N, et al. (2025). Optimizing the Potential Utility of Blue-Blocking Glasses for Sleep and Circadian Health. TVST/ARVO Journals; PMC12315928.
[15] Esaki Y, et al. (2021). Evening wear of blue-blocking glasses for sleep and mood disorders: a systematic review. Sleep Medicine Reviews. PMID:34030534
[16] Downie LE, et al. (2023). Cochrane Review: Blue-light filtering spectacle lenses. ibid.
[17] Frontiers in Neurology (2025). Efficacy of blue-light blocking glasses on actigraphic sleep outcomes: a systematic review and meta-analysis. doi:10.3389/fneur.2025.1699303
[18] Blue-light-blocking lenses in eyeglasses: A question of timing (2022). PMC8897255. Expertkommentar om konsekvenserna av användning dagtid jämfört med kvällstid.
[19] Hamblin MR. (2016). Photobiomodulation in ocular therapy, current status. PMC7738953.
[20] Tedford CE, et al. (2024). Photobiomodulation use in ophthalmology. Frontiers in Ophthalmology. doi:10.3389/fopht.2024.1388602
[21] Barathikannan K, et al. (2025). Photobiomodulation in ocular therapy: current status and future perspectives. PMC11754031.
[22] Merry GF, et al. (2024). LIGHTSITE III Trial: multiwavelength PBM improved visual acuity and reduced drusen volume in dry AMD. Retina. PMID:37972955
[23] FDA-godkännande: Valeda Light Delivery System för tidig till intermediär torr åldersrelaterad makuladegeneration. LumiThera Inc. 2023 till 2024.
[24] Jiang Y, et al. (2022). Effect of Repeated Low-Level Red-Light Therapy for Myopia Control in Children: A Multicenter Randomized Controlled Trial. PMID:34863776
[25] Scientific Reports (2025). Repeated low-level red-light therapy vs. conventional treatments for myopia control: systematic review and meta-analysis. doi:10.1038/s41598-025-16868-8
[26] Zhu M, et al. (2024). Safety of repeated low-level red-light therapy in children with myopia. Translational Vision Science & Technology.
[27] Solomos A, et al. (2021). 660 nm photobiomodulation for dry eye disease. Clinical Ophthalmology. PMID:34198493
[28] Shinhmar H, et al. (2021). Three minutes of 670 nm red light exposure improves colour contrast sensitivity in adults over 40. J Gerontol A Biol Sci Med Sci. PMID:34819619
[29] Hamblin MR. (2017). Mechanisms and mitochondrial redox signaling in photobiomodulation. Photochemistry and Photobiology.

De flesta bedömer sin hälsa efter hur de mår, och en känsla är en suddig bild som är lätt att tolka fel.
Årsmedlemskap från 199 € om året eller 0,55 € per dag.

Aniva sköter laboratoriet, logistiken och rapporten. Du behåller patientrelationen och ditt eget varumärke.
Tjugo minuter, så vet du om det passar ditt upplägg.